Snön är en halvmeter djup, pinnarna är pigga men vill helst inte gå långpromenader. Det är tur att vi kan spendera lite tid i ridhuset på andra sidan vägen, då får de springa av sig ordentligt. 

Ännu mer tur är det att de inte kräver supermycket aktivering. Ivan är nöjd med att ligga i soffan, ligga i sängen eller ligga i sin koja, och träna lite rally eller trick emellanåt. Billy har högre krav, men det är stor skillnad beroende på väder och årstid. Ett pass på bollen, apportera leksaker, dribbla petflaskor, jaga snöbollar - han är lätt att hålla nöjd, tack och lov.

Men ändå. 

Det är för mycket vinter.

Här har det minsann ekat tomt under veckan! Vi har nämligen legat på latsidan och inte gjort särskilt mycket alls. Inte förrän i kväll, när vi följde med sheltiekompisarna till Dogorama för lite agility. 

 

Billy gjorde sin bästa träning på läääänge, kanske till och med någonsin? Herregud vad fin han var!

 

 

Vi ställde upp en rätt knivig bana med massor av slalom och svåra svängar, och Billy imponerade verkligen på mig. Fokus och handling satt vdär de skulle, och slalomen var så bra att jag gång på gång blev överraskad. 

 

Han orkade med utan att bli snurrig, gjorde rätt, tog nästan alla ingångar, och jag kunde vara på höger sida, vänster sida, före och efter. Är helt paff och superstolt över denna mirakelpinne. Hurra för Billy!

 

 

 

Typiskt spår efter Ivan. 

Han gör sovgrottor på daglig basis, och jag blir helt varm inombords när jag får syn på dem - det ser så himla mysigt ut..! 

Ivan vaknade sist av alla, i vanlig ordning. Han lever ett hårt liv:

 

 

Efter promenad och frukost blev klockan 11 och det var dags för träning. Sanna och Zito bidrog med fantastiska störningar i form av sig själva och Nils, 2 år. 

 

Mina hundar är inte vana vid barn och därmed inte särskilt childproof, men det gick bra! Ingen bet någon, även om Billy var ganska säker på att det där minsann var ett barn med särskilt vassa tänder...

 

Vi tränade bakdelskontroll på kloss, att inte skälla på Nils och att vara snäll mot Zito, och allt gick bra: 

 

Ivan tränade position (fritt följ och sitt) och var skitbra på bakdelskontroll. Jag tror att jag kan tacka pilatesbollen för mycket, han har grym balans och koll på kroppen nu!

 

(Och jag kommer väl aldrig sluta tjata om hur mycket jag älskar de här brallorna. De är så sköna! Och snygga!)

Team Sillgo knep en träningstimme på Dogorama nu under kvällen, så skönt att träna i värme!

 

Jag och Billy tränade mest på slalom, han är så duktig nu!

 

Utmaningen framöver är att få med mig och störa honom så att han får jobba hårdare med att hålla fokus på uppgiften. När han får göra slalom helt själv är han jätteduktig, men om jag hänger med och kommer för nära så tappar han både takt och fokus. Är jag före honom är det helt kört, och han tycker helst att jag ska vara på högersidan. Jag behöver verkligen komma på någon slags strategi för att komma vidare...

 

Målet är att ha en jävligt säker slalom 1 mars, så det får bli hårdträning! 

Hanna och Ellie frågade om vi ville med och träna - och det ville vi så klart! 

Vi har inte sportat agility sedan annandagen, så det är drygt två veckor sedan.

 

 

Billy tränade slalom (duktig!), staket (duktig!) och tunnelingångar på distans (överraskande duktig!). Vi körde de här kombinationerna:

 

 

A: Stay down! Här höll jag mig på nedersidan hela tiden, och skickade in i 5 genom något slags blindbyte. Gick att köra typ 100 varv = bra för tvåbeningar som inte orkar släpa ut hela hinderparken.

 

B: Fattar inte att jag orkade, det var ju bara att springa, skicka och försöka hänga med. Hahaha! Tränade på att hålla mig i vänstra delen av "åttan" och skicka honom på tunnel på avstånd - ibland med mer än ett alternativ. Här hade jag en supernöjd Bill som njöt för fullt av teknikträningen, såna här kombinationer är hans roligaste.

 

Och när vi tvåbeningar var trötta i både benen och huvudet var hundarna fortfarande glada, busiga och suddiga:

 

Det är svårt att åka till Halland och inte råka svänga förbi Ullared... Vi var där en sväng i går, både jag och Husse. Hundarnas godisreserv blev välfylld, men annars var det inte så mycket roligt. Jag chansade på två leksaker, och som tur var föll de Ivan i smaken. Han kampar gärna med Billy, men jag har haft lite svårt att få igång bra belöningskamp med honom. Förhoppningsvis kan de här hjälpa till att förbättra det:

Och så köpte jag en ny jacka. 100 spänn! Vill typ flytta in i den och aldrig komma ut igen. När vi kom hem till Karlstad var det nämligen en decimeter snö och 10 minusgrader, lite skillnad mot 5 grader varm och barmark i Halland...

 

(Japp, det är de nya fantastiska byxorna jag köpte på My Dog. Kan tänka mig att bosätta mig även i dem...)

Hundarnas kusin och min brorson är här, till Billys förtjusning. Han är så himla förståndig när det kommer till människovalpar. Ivan är inte lika intresserad, men också väldigt varsam. 

Jag är förkyld och jobbar hemifrån. Från sängen närmare bestämt, till Ivans stora lycka. Han har tagit sovmorgon och har inte vaknat än, och verkar inte ha några planer på att göra det heller. 

 

(Ivan har förresten en helt egen # på instagram. Sök på #dhlsi så får ni se glimtar av ett glidarliv som heter duga.)

 

 

De som säger att dvärgpinschrar är hyperaktiva hundar utan offknapp vet inte vad de pratar om, haha.

 

Nytt år, nya medlemskap.

 

Så här festligt har vi det:

- Hammarö Brukshundklubb

 

- Sörmons Hundklubb

 

- SKK (och Värmlands KK)

 

- Svenska agilityklubben

 

Ivan är nybörjare när det gäller viltspår, han var inte mogen när Billy tränade som mest och på sistone har jag prioriterat annat. Nu var det väldigt längesen han spårade, och jag kände att det var dags att testa.

 

 

Det blev en kaninfot, 120 meter med två timmars liggtid och en vinkel.

Perfekt nybörjarspår!

 

 

Ivan tog upp spåret snabbt, han är väldigt intresserad av blod vilket så klart underlättar. Han följde spåret väldigt fint, några ringningar men inget tapp. Vinkeln var inga konstigheter alls, han tuffade på utan att tappa. 

 

Vid slutet hittade han kaninfoten utan problem och var både nyfiken och intresserad. Duktig Pivi!

 

Ivan har kaninstorlek på sina tassar, haha.

 

 

Blodet är väldigt spännande, han tvättade och grejade ganska länge. Sen var kaninens fot ganska ointressant tills vi kom in, då var han väldigt mallig över sin trofé, allt för att reta Billy.

 

Nu blir det garanterat mer spår framöver, det verkar ju inte bli vinter efter ordning i år så vi lär ha många chanser. (Inte för att det är några konstigheter att spåra i snö heller, men ändå.) Kanske blir det ett anlagsprov under våren?

På promenaderna i "vår" skog är Ivan nästan alltid lös. Då håller han tempot och humöret uppe, dessutom drar han varken på vilt eller spår (till skillnad från Billy...) och har kalasbra inkallning. 

 

I dag startade vi dagen med 4,2 kilometer i ganska långsamt tempo så att hundarna fick tid att nosa sig genom skogen ordentligt.

 

På tal om att nosa, i morgon kanske jag tar och lägger ett spår till Ivan, det var verkligen jättelängesen han fick viltspåra! Tidigt i våras var nog senaste gången. Skärpning! Måste bara komma ihåg att tina blod över natten...

 

 

 

 

 

Nä, kanske inte för alla hundar.
Men Billy har en spin som inte går av för hackor!

Så här gör han när han är riktigt busig och uppspelt:

 

 Ja, matte är mycket road. Haha. Han har gjort så här sedan har var liten, så det är inget nytt påhitt.

Älskar att ha vänner som synkar tempo. I morse åkte vi från Karlstad strax efter halv åtta och var inne på Svenska mässan i Göteborg ganska precis tre timmar senare. Vi delade på oss direkt vi kom in och letade upp varsin utställningsring att hänga vid. (Jag hade så klart parkerat mig hos dvärgpinnarna i ring 27.) 

 

Efter att ha ringminglat färdigt på varsitt håll slog vi oss samman för lunch och sedan ett varv på mässan. Ganska snart hade jag hittat det jag letade efter, fått min beskärda del gratispåsar, snubblat över en amstaff och kände mig därmed ganska klar - precis samtidigt som Dix också kände att det var dags att åka hem. Vi packade in oss i bilen och jag var hemma igen innan klockan 18, nöjd och belåten med dagen. Snacka om att krama ut det mesta ur 10 timmar av dygnet..!

 

Bästa från mässan är byxorna från Nordwand, till fyndpris i form av 459 riksdaler. Kommer att älska dem tills döden skiljer oss åt:

 

 

Och här är påsarna:

Vi höll på att skratta ihjäl oss när vi såg godiset från Doggy. Det är smaksatt med helt galna grejer för att vara hundgodis. Vad sägs om rosmarin & pepparmint? Skogsbär & yoghurt? De luktar till och med skogsbär, jag är näääästan sugen på att prova. Till min förvåning föll de både Billy och Ivan i smaken, även om det antagligen är nyttigare att ge dem vanliga kakor...

 

 

I morgon åker jag med Dix till Göteborg och My Dog. Hundarna får stanna hemma, vi gör det bara för vårt eget höga nöjes skull. Härligt! Jag ska kolla in dvärgpinnarna i ringen och snurra runt på mässan. 

 

Siktet är instället på ett par byxor, EightysixEleven från Nordwand, som jag har spanat efter ett tag och blev väldans glad när jag såg att de fanns till hipp hurrapris på mässan. 

Nya gula pipbollar till Ivan också, han förbrukar dem i ett rasande tempo...

 

Och för säkerhets skull har jag tagit hundarnas mått, om vi skulle hitta något alldeles oumbärligt:

 

Och ja, han är kanske den gulligaste hunden som någonsin vandrat på denna jord. Jag är så kär i den här knasen!