Som isglass ungefär

Vi smälter i den här värmen!
Det är olidligt varmt ute just nu, och nästan lika varmt inne.

Pinnarna är just nu ute i hagen och svalkar sig med varsin bit oxsvans som jag hittade i frysen. Kallt och smarrigt, som en lite mer hundvänlig isglass ungefär...



Alla hundar har rätt att gnaga, vet ni väl? :)


Ransäter 2014

Utflykt med miljö- och passivitetsträning för Billy och toleransträning för Ivan stod på schemat, så vi åkte till Ransäter - helt perfekt för ändamålet. Och så klart var vi även där för att heja på Andelesshundar som ska ut i ringen och träffa hundarnas släktingar och vänner.
 
Det var cirka 100 grader varmt, men vi chillade duktigt i skuggan. Dessutom hade de en hel damm där hundarna kunde svalka sig, helt fantastiskt bra!
 
Vårt camp, med en avslappnad Brunis.
 
Billy hittade sim stora kärlek i livet: Boss. Oj vad de härjade och lekte!
 
Och Billy simmade i dammen, trots att han faktist bottnade. Hehe.
 
Ivan var glad över att äntligen hitta någon att brottas med i sin egen viktklass. Han och Bolt tumlade runt ett bra tag.
 
Jag shoppade! Nya brickor till båda grabbarna, utöver det fick de en praktisk ihopvikbar vattenskål att ha med på utflykter, en smal vetflexlinda och två påsar med torkat lammskinn - bästa tugget!
 
Och ja, jag blev lite sugen på att ställa ut. Vi siktar på rasspecialen om en månad :)



Sjöodjur

Vi åkte på utflykt nu på kvällen, med picknickkorg och allt. Hamnade vid Vänern. Och i Vänern. 

Ivan stod för kvällens badkrukeri, medan Billy överraskade men att både plaska och vada och simma. 
 
Nästa gång satsar vi på sandbotten i stället för en ziljon mer eller mindre halkiga stenar, då kanske Pivis också vill vara med. 
 
 


(Alltså sensationen i att han faktiskt badade – jag kommer inte över det. Så himla kul!)

Nöten

Det där jag skrev härom dagen, om att Billy aldrig någonsin skulle få för sig att äta blåbär. I dag hittade han en hasselnöt. Det var däremot grejer det!



Bara det här med att han tog en paus från promenaden och gick och la sig i mossan en stund för att forska om hasselnötter - jag blev helt paff! Han brukar inte direkt ta sig tid för sånt, absolut inte att lägga sig ner och pyssla. Herregud. Nog för att det varmt ute, men ändå. Haha. 

Vi får gå till hasselträdet fler gånger, det förstår ju jag det.

Varm och snabb agilityträning

 
 
 
 
 
 
 
SUPERBILLY! 
Mattes allra finaste brunis. ♥

Blåbärsprinsen

Ivans bästa tid är nu.
Skogen är full av blåbär och hallon, han plockar och äter mest hela tiden. Billy skulle aldrig ens överväga att prova ett blåbär, jag har försökt. 


Ärligt talat så tror jag verkligen att Ivans bästa tid är nu, han har nog aldrig mått bättre. Eller varit bättre. Han fyller fyra år i november och det senaste dryga halvåret har han landat i sig själv, blivit hund, blivit tam. Han är så mycket tryggare nu, och det går att lita på honom i (hittills) alla situationer. Det är så underbart, för herregud vad vi har slitit med honom, hans stress och hans nerver och hans olyckor. 

Lilla piven, han lever som en prins och glider genom livet just nu. Han går all in när det gäller njutning, vilket innebär att han äter hallon varje gång vi går förbi snåret, han ligger och solar på köksbordet när han tror att vi inte ser, han tar sovmorgon i sängen på egen hand och han gosar som ett proffs när helst andan faller på. Han mår så gott han bara kan, den lilla punschpralinen.

Men Ivan, hur ser du ut egentligen?

Hahaha, den här bilden på Ivan kan vara det fulaste jag har sett få sistone. Hur ser han ut? Vad gör han med tänderna? Lilla Pivi, tur att du är den sötaste hunden jag någonsin mött.




Rallyträning på klubben

Ivan har tränat störning och fokus och att hålla nosen i luften. Han var måttligt road, men kämpar vackert på i utbyte mot korv, hehe.

 
 
Billy har tränat på att ta det lugnt och vila, och det var han så duktig på att vi smög in lite fotgående också. Jag har ärligt talat aldrig tränat det aktivt eller målmedvetet med Billy, men han svarade superbra till mattes förvåning.
 

Senaste banan

 
 
 
Vi tränar fortfarande mycket slalom, och Billy börjar bli riktigt pålitlig. 
Jag visste ju liksom att jag skulle gå lägga ner väldigt mycket tid på att lära om och lära in, och nu kan jag verkligen se att allt slit börjar ge avkastning. 
 
Men den här banan ville vi ha högt tempo och återkommande slalom.
Det fick vi. 

Tålamodet

Ivan är fantastisk. Just nu:

Pivi står och skäller, mest bara för att han älskar sin egen röst och för att berätta att han vill ha frolic från skåpet. Jag ignorerar honom för fulla muggar. 
Sen blir det tyst och han dyker upp i dörröppningen.
"Bra! Kom Ivan! Kom hit!"
Och vad blir responsen?
Jo, Ivan tvärvänder och galopperar i motsatt riktning med ljusets hastighet.

Kul hund, det där...

Billy har varit på klubben och passivitetstränat en stund, det var så oerhört längesen jag fokuserade på hans miljö- och passivitetsträning att det är nästan inte klokt. Inte konstigt att den har varit lite bristande det senaste året, all träning är liksom färskvara. Skärpning, matte!

Saker vi gör när jag inte bloggar

Förlåt för frånvaro, vi gör andra saker än att hänga på internet.

I dag har vi sportat agility och badat lite, till exempel. Skönt!

Här kommer bildbomb som plåster på frånvarosåren.















RSS 2.0