Billy pratar i sömnen

Förut låg Billy och sov i soffan.
Inget konstigt med det. 

Däremot var det lite konstigt att han drömde med öppna ögon...
 
 
 
 

Agility - debut i ridhus

Idag har vi tävlat!
Banan i första klassen var den svåraste banan för oss hittills, men eftersom vi var diskade redan innan första hindret gjorde vi bara halva. Heheee. Billy satt perfekt placerad och väntade på min signal, när jag sa "Fram!" så sprang han åt andra hållet och försökte ragga upp en tämligt skeptisk terrier... 
 
MEN!
Det är precis sånt här som vi behöver träna på, och det var så himla skönt att med milt våld släpa in honom banan igen och sen köra halva. Gött!

I andra klassen diskade vi oss inte förrän vid näst sista hindret (hurray!) och han var så himla bra! De tre första hinderna var hinder - däck - längdhinder, och på längdhindret bröt väl ungefär 80% av hundarna ut eftersom det saknades "infångare" som markerade hindret. Och nej, så får det inte vara - men det var typ en inoff inoff, så ingen orkade bry sig. Där slank han ut, men tog om det på direkten och sen flöt resten av banan på skitbra tills jag skickade in honom i sista tunneln (böjd till ett U) där han tydligen vände i utgången och tog samma tunnel en gång till. Men det gjorde inget, vi hade grymt bra känsla på sista rundan - och jag upplevde någon form av kontroll!
 
 
Härligt, härligt!
 

Ivan är ett UFO

Det finns inga bilar på de upplysta cykelvägarna där vi bor, så reflexer är inte så nödvändigt just nu. Ivan har däremot fått ett koolt halsband, som både cyklister och fotgängare kan se på långt håll...
 
 
 
Finns att köpa på Tradera för billig peng.

Rallyryssen

Duktiga Ivan!
Trots att jag knappt kan komma över att vi faktiskt kan göra klockrena tysksvängar nu för tiden lär vi oss att göra nya skyltar (bättre) mest hela tiden.
De senaste vi har fokuserat på:

 
 
 
 
 
Och nu sitter de verkligen. Både i Ivans lilla, lilla hjärna och i min virrpanna.
Är mycket, mycket imponerad.
 
Nästa steg:
 
 

 
 

Sportigt

Agilityträning stod på schemat idag. Det är tävling på Lillerud på lördag och jag behövde kolla av svängar och slalom. Vi har skönt nog ett par träningskompisar nu för tiden; Lovisa och Bingo.
 
Ivan och Bingo leker jättebra, trots att Bingo är en ganska ny hund för Ivis och dessutom betydligt större än honom - och fluffig. Det ger sannerligen hopp, vill jag lova. De jagar och fintar och busar och springer. Glada hundar ska det vara!
 
Träningen gick bra - och Billy har så himla roligt!
Han är så glad när han får träna och hoppa och springa. Slalomen var bitvis riktigt fin, han börjar bli lite mer självständig nu. (Ivan är däremot mer av en naturbegåvning...). Vi provade att göra lite byten och lite "fulsvängar" med hinder-hinder-tunnel på raksträcka där Billy ska hoppa hinderna och svänga av innan tunneln och ta ett hinder i vinkel i stället. Älskar att han är så duktig på att ta mina signaler! Duktiga, duktiga hund!
 
Träningens höjdpunkt:
När jag stod och kollade på när Lovisa och Bingo tränade byten passade Billy på att äta upp en bit falukorvsskinn och sedan kräkas upp det (och lite annat smarrigt) på Ivan.
H e r r e g u d alltså. Denna cirkus... 
 
Mums...
 
 
 
 
 

Bläh.

I dag gick Billy sitt första bedömda öppna spår, vi fick ett andrapris och jag var sjukt besviken. Helt överdrivet sjukt besviken, faktiskt. Men ändå. Så himla kass känsla. Wäh!
 
Hela situationen var så himla dum. Det har ösregnat sedan i går, vi fick vänta längre än planerat och Billy (och jag!) var blöt och kall och sur redan innan vi började.
Första halvan av spåret gick bra, andra halvan var sämre. Sista sträckan var en smärre katastrof. Känslan överlag var verkligen inte bra, hade vi fått ett 1:a pris hade jag ändå varit besviken och sur. Billy var inte lika självgående som han brukar, i vanliga fall ser jag honom knappt och idag kom han gång på gång till mig och liksom... frågade. På sista rakan var det bloduppehåll och Billy gick rakt ut från spåret, ut på grusvägen och mot bilen. Han ville åka hem.
Kul liv etc.
 
Nåväl.
Här är vad som står i protokollet:
 
  • 10 grader, 30 mm nederbörd. Kraftigt regn

  • Barrskog, lövskog, tätningar, kuperat
     
  • Spårtid: 18 minuter
     
  • Startar bra i rutan, finner snabbt spåret.
  • Str 1: går vid sidan någon gång men löser.
  • V1 ua.
  • Str 2: klarar
  • V2 återgång, går ut och löser.
  • Str 3: går av en gång men återgår själv.
  • V3 löser utmärkt.
  • Str 4: får problem, går av och får litet tapp.
    (Här börjar jag inse att det är kört...)
  • V4 Bloduppehåll, får svårt. litet tapp, löser så småningom.
    (Det är här Billy går ut på vägen och mot bilen)
  • Lugn i skott, lokaliserar viltdelen med ringning.
    (Han är faktiskt jätteduktig med skotten)
  • En duktig spårhund som bitvis får svårt, men löser det mesta i gott samarbete med sin förare.
Älskar särskilt att jag utbrast "Men jag tävlar inte direkt för att det är ROLIGT!" under tiden vi småpratade efter spåret. Är väl cirka världens sämsta förlorare, tydligen. Till och med när jag och Billy inte ens tävlar mot andra, utan mot oss själva. 
Herregud.
Måste nog jobba på min karma lite.
 
 
(Obs! Jag är och har inte varit sur på Billy. Resten av världen, och särskilt vädergudarna, ligger däremot rätt risigt till...)

Födelsedagsbus

Vilken härlig dag vi har!
Det regnar inte, så vi åkte ut till Göteborgsudden och hundarna sprang lösa, busade och fotograferades och kände på kalla vattnet. Det märks verkligen att de njuter av livet ♥
 
 
 
 
 
 
 
 

 




Och det bästa av allt:
Efter att jag hade tagit av dem koppel och halsband och tagit de första bilderna, så såg jag hur det närmade sig någon från skogen. Med hund. Som var lös. På en millisekund sa jag "STANNA!" till mina hundar - och de stod still. På riktigt. De såg den andra hunden och de stod still. Jag kunde krångla med Ivans koppel och släppa fokus på Billy och han stod still. Jag trodde helt ärligt att jag aldrig skulle få uppleva en så perfekt lydnad och impulskontroll med de här hundarna - men de stod still. 
Är fortfarande helt salig, vill  jag lova.

(Räknar kallt med att det var en engångsföreteelse. Men ändå!)

Billy fyller år!

Idag fyller världens bästa Billy tre år. 
Det är ju inte klokt vad tiden går fort.
Det känns som att det inte alls var längesen han såg ut såhär:
 
 
 
 
 
 
 


Nu ska vi äta lite risgrynsgröt (Billys favvo) och sen ska vi till djuraffären och köpa hundmat och ett smarrigt ben.
 
 
 

Så nördigt, så roligt!

 
 
 
 

Den har kommit!

 
 

Ny spårsele

Idag har det regnat jättemycket, och det tycker både jag och hundarna är astråkigt. Således har vi sysselsatt oss inomhus så mycket det går. Hundarna har busat och sovit, jag har sytt.
 
Det blev en ny sele till Billy, med knallig färg och reflexer och lite resår runt magen (så att han kan ha den över ett täcke om det skulle behövas). Helt och hållet inmätt och gjord efter honom, så spännena är inte ens reglerbara - den bara passar. Gött. 
 
Däremot vet jag inte om jag vågar använda den redan på lördag, när det är prov... Jag vill testköra den på träning först.
 
 
 
 
 
 

Nörderiet når nya höjder.

Jag beställde nyss en actionkamera.
Huvudsyfte: Filma hundaktiviteter, från hundens perspektiv.
 
Vilspår och agilty och spring i skogen och vardagspromenader når genast nya roliga höjder.
Den kommer senast på fredag. 
 
 
Mihihihi, är mycket uppspelt över det här.

8,5 kilometer senare

Läget i lägret just nu:
Jäkligt lugnt.
Lugnare än... kanske någonsin.
 
Jag släpade med hela flocken på långpromenad.
Det har regnat hela dagen och är cirka 5 grader varmt.
Jag kanske inte direkt kvalar in som årets kompis, men det var skönt. Och det är både tyst och lugnt här hemma. Och jag kommer att somna tidigt i kväll...
 
 

Viltspår!

 
Idag fick vi gå ett riktigt snårigt och slingrigt spår, och Billy pinnade på i en rasande fart. Vårt spår var lite kenpigt, eftersom igår när de la spår gick de fel och fick börja om - men det var inga konstigheter alls.
 
Efter tredje vinkeln började han verkligen jobba i spåret och jag kunde nästan inte hålla mig från att jubla. Jag har väntat på och längtat efter att han jobba intensivt och synligt i spåret och ÄNTLIGEN kom det. Troligtvis har de drivit älg tvärs över vårt spår tidigt i morse, för viltkänningen syntes tydligt - men han jobbade jäkligt fint med att hålla sitt spår och jag älskade verkligen vad jag såg. Herregud vad stolt och nöjd jag var!
 
Jag filmade inte då, men här är en snutt på skott och spårslut:


 
Det är andra spåret med skott, och jag är så glad att det inte bekommer honom det minsta. Han blir ganska taggad, men han är absolut inte rädd.
 
Nästa helg är första provet, och efter dagens insats är jag väldigt förväntansfull. 

Myset

 
 
Solfläckarna i soffan är troligvis de bästa ställen i världen just nu. 
 
 
 
 

Terroristen

Ivan älskar att sitta framför datorn.
Han är en riktig nörd.
Hela min skärm är fylld av nosavtryck och hundsaliv efter att han har jagat och försökt äta upp muspekaren. Dessutom brukar han passa på att trampa runt på tangentbordet och trycka in en rad avancerade snabbkommandon, så att jag får spendera lång tid med att googla runt och försöka återställa och reparera skadan. 
 
Kul hund, den där Ivan.
 
Här lekar han med min webbkamera:
 
 

Snarkarn

 
 
 

Ivis i blåbärsskogen

Heidi la upp ett klipp på en av hennes blåbärsätande pinnar på facebook igår, och eftersom vi också har en blåbärsätare i flocken tänkte jag haka på.
Här ett kort klipp på Ivan när han äter blåbär. Han har ganska nyss förstått att han kan plocka dem själv, så han har inte riktigt fått in tekniken än...
 
 

Morgonmys med farbror Brun

På morgonen, efter att vi har varit på promenad men innan vi ha ätit frukost, brukar jag sitta i soffan och göra en snabbkoll på vad som har hänt på internet under natten. Då är Billy så mysig och gosig han bara kan bli. 
 
Han buffar sig in under min arm och klämmer sig in i mitt knä mellan mig och datorn. Och sen ska vi tjusa och mysa och gosa. Och så sitter han där tills han har gosat klart. Godingen!
 
 
 

Rallyfilm på Ivis

Den här svarta lilla loppan har också fastnat på film idag. Vi tränad lite rallylydnad på agilityplanen och Ivispivis var riktigt skärpt. 
 
 
 
 
Och ja, det är skitsvårt att filma och träna och belöna samtidigt.
(Applådera gärna vår snygga tysksväng.)
 
 
 
Vi har gått kurs i rallyldnad hos SM Hundtjänst, och Ivan visade sig vara imponerande duktig. Det är jätteroligt att ha hittat något för honom att sysselsätta sig med. Han och Billy har nämligen inte alls samma intressen, även om Ivan gärna leker med agiltyhinderna... 
 

Tjugofyratimmarsspåret

FILM!
Med mycket svammel och skak, och så ser man ju knappt hunden. Men ändå; FILM!

 
Herregud vad jag älskar den här hunden ♥

Agility i solnedgången

Åh, så romantiskt det låter.
Jag och hundarna åkte ut till planen, och jag ställde ut tre hopphinder (kontakthinderna står alltid ute). Jag ställde upp dem i någon slags oregelbunden och skev triangel. Och sen tränade vi byten och riktningar och på att inte hoppa hinderna på tillbakavägen. 
 
Resultat: Total hybris.
Billy är bäst!
 
 
 
Jag hade med mig bästa belöningsbuset:
En fårskinnsbit. 
Har väl sällan skådat en så lycklig hund. ♥
 

Världens gladaste pinnar

Lycka är att springa som galna springare på en strand i höstigt blåsväder. 
Hehe, jag älskar att Billys öron fladdrar i vinden på den här bilden:
 
 
 
 





 
 

RSS 2.0