Lilla skräphunden

Förskräcklige Ivan har slagit till igen.
Den här gången med klåda. 
 
För snart en vecka sen märkte jag att han kliade sig. Rätt mycket.
Jag märkte också att han var lite prickig:
 
    
 
Jag sprayade med lite klorhexidinspray och tänkte att "Jaja, din odåga. Klia på du!".
Och i fredags var jag hos min vän Petra, som är veterinär, och hon sa iskallt att "Det är ett typiskt ställe som skabb syns på".

Då fick jag lite panik.
Och när jag skriver lite så menar jag mycket.

Kliandet eskalerade under fredag eftermiddag och kväll, jag smorde med Viatop och det gjorde varken till eller från. På lördag morgon fick han ett bad med klorhexidinschampo efter att jag hade ringt min andra veterinärkompis och ylat om skabb och Stronghold i telefonen tills hon lovade att skriva ut ett recept. Och sen blev det lite bättre. I går kliade han sig mindre än förut, så jag nöjde mig med lite spray innan kvällspromenaden. Eftersom Billy inte kliar sig (och inte heller våra hundkompisar) så räknade jag med att det inte smittar - vilket är en jäkla tur eftersom hundarna började på dagis i dag.
 
Nu har han precis torkat efter ytterligare ett bad med klorhexidinschampo, och jag räknar med att allt kli är borta senast på onsdag. Om det inte är det så blir det banne mig Stronghold. Jag ska hämta ut en kur till varje hund i morgon. 
 
Min förhoppning just nu är kontaktallergi. Han har väl helt enkelt ålat i något som han inte tål, vilket kan vara precis vad som helst. Förra veckan fick han faktiskt bada på grund av stink, efter att han hade rullat runt i något som luktade abra kadabra. Och kontaktallergi låter mycket, mycket bättre än skabb i alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0