Djurplågeri i köket

I alla fall om Billy får uttala sig.
Det stod nämligen kloklippning på agendan i dag. 

Ivans klor tar 2 minuter att klippa, Billy tar 22 minuter - och då tar jag inte ens alla. 

Herregud vilket drama det är varenda jäkla gång. 

 

Klotång, nagelfil, kloslip och mutor.

 

Jag kommer inte i närheten av Billy med klotången, lägger jag den i vardagsrummet går han inte in där förrän den är borta. (Ivan kunde inte bry sig mindre om den.) I stället är det kloslip som gäller för Farbror Brun, men bara till en viss nivå. Då är det nagelfilen som får jobba i stället. (En liten stund. Sen fungerar ingenting.)

 

Och nej, Billy har aldrig varit med om något trauma vid kloklippning, vi har aldrig varit dumma mot honom och det har aldrig hänt något. Han är bara en fjant som gillar att överdriva vissa saker i vardagen. Tur att matte har en ängels tålamod...

Sådär fjantiga är mina också varit. Jag har tränat dom genom att först lära dem ligga avslappnade på rygg i knät, det lärde jag genom att lägga dem på rygg mellan mina knän och sen har jag helt enkelt inte släppt dem fören de varit helt avslappnade. Snart hajjade dem att om man slappar av så kommer man loss. Sen har jag kört samma sak fast jag lagt till att man inte kommer loss fören man är avslappnad+går med på att klippa en klo. Det har tagit lite tid att lära dem detta men numera går det rätt bra att klippa klorna på båda :)

Vi klipper någon klo om dagen på Bruce just nu för att han ska vänja sig. Så himla tabbigt gjort av mig men jag råkade klippa pyttelite för långt in en gång och sen bröt helvetet löst. Men vi jobbar på det. Målet är en klo om dagen eller två. Det går snabbt och gör vi det så ofta så hoppas vi på att han ska vänja sig.