Halleluja!

Alltså, storheten i det ögonblick som nyss inträffade:

Billy hoppade ner från soffan, sträckte på sig och gick in i buren (!!!) för att ta sig en titt och kolla läget.
Bara sådär.
Helt lugn.
Utan muta.

Han fick såklart pussar och kramar och gos, och så fick han tillbaka tuggbenet som Ivan stal lite tidigare. Han satt kvar en stund, och sen tog han med sig tuggbenet till soffan.

Men ändå!
Han gick in i buren på helt eget initiativ.

Fina, fina hund!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0