På lördag ska vi tävla, jag och Billy.

Jag kommer väl typ vara ett vrak. Och då är jag inte ens det minsta nervös för själva banan och starten, utan för allt runt omkring. Jag har ju inte en aning om hur det går till när man tävlar agility. 

Nåväl, vi får väl prova och se om vi lär oss något. (Försöker låta lite lugn och sansad här)

Vi har i alla fall tränat senast idag (även i lördags), och här kommer en sammanfattning:

• Billy är helt jäkla fantastisk. Jag är så gruvligt imponerad över hans skills.
• Han har blivit så himla säker på slalom (pris ske lov att jag kom på att jag skulle ge honom två kommandon där), idag gjorde han en 8-pinnars helt klockrent och i bra tempo.
• Vi har inga som helst bekymmer med säcken längre. WOHO!
• Ibland kan han tycka att vippbrädan/gungan är läskig, medan han ibland gör den på eget initiativ. Lite lurigt där alltså. Jag hoppas verkligen att de har en bra och stadig gunga i Örebo... 
• Efter halva banan måste jag vara skittydlig i min handling, för när han är uppe i tempo och energi behöver han verkligen tydliga direktiv för att inte spinna iväg helt och hållet.
• Vi har kört en hel del kvick hinderhandling och han har oftast stenkoll. Hinderna kommer inte att stå lika tätt och komma lika snabbt på tävlingen som vi har tränat, och det är i alla fall en tröst.
• Vi kommer att behöva slipa lite mer på A-hindret (som han tycker är jätteroligt) innan tävlingen, för där fuskar han med kontaktfälten, särskilt på vägen ner. Balansbrädan är däremot han skitbra på. 
• Jag är lite orolig för att han kommer skälla på domaren och försvinna ut från banan. Det vore ganska pinsamt...