Igår sålde jag min bil. Hoppsansa!
Så nu har buren flyttat in i vardagsrummet i väntan på att nya bilen ska bli leveransklar.

Eftersom buren har varit i bilen de senaste två veckorna har vi inte tränat så himla mycket burträning, mer än när det åks bil. Och när vi åker bil väljer han alltid buren, även om han inte vill hoppa in i den direkt från marken. Det löser man enkelt genom att låta honom hoppa in på den sidan av baksätet där buren inte står, så att han först hoppar upp på sätet och sedan går in i buren.
Bara det att han faktiskt hoppar in i bilen nu för tiden är ett jubel för sig, det har han inte gjort tidigare. Och det märks att det är en stor skillnad när han väljer det själv. De gånger vi har lyft in honom i buren/bilen är han inte alls lika lugn som när han gör det på eget iniatiativ.
Det är en hel del psykologi bakom den här träningen, vill jag lova!

Eftersom buren står i vardagsummet igen tränade vi lite i förmiddags.
Kommandot "Buren!" sitter som ett smäck och vi har avancerat såpass att han med lätthet kan skickas ut ur och in i buren utan några som helst problem. Säger man "Gå och lägg dig" när han är på väg in i buren så lägger han sig snabbt till rätta. Han har inte alls bråttom ut ur buren nu, vilket känns väldigt bra.

Jag har fortfarande inte stängt buren när vi har tränat inomhus, men nu ligger han kvar i den även om jag går iväg en bit (Inte utom synhåll, men ändå flera meter åt sidan). Han gillar inte hur buren låter, så det får bli nästa steg. Eftersom det är metallgaller så blir det ändå en hel del ljud.
Förut stötte Ivan till (eller anföll) burdörren när Billy låg där inne, och när det lät var Billy ute ut buren på en halv sekund... Han har inga problem med att gå in i den direkt efteråt, men vi behöver ändå jobba på det.

Finaste killen!