Ivan hatar kyla. Han hatar dessutom täcken. Inte en så bra kombo för en värmlänning, direkt. Särskilt inte i slutet av december.

Trots vinterjackan var gårdagen rent vedervärdig, han frös något förskräckligt (16 minusgrader!) och vägrade gå ut. I morse insåg jag att han inte hade bajsat på 24 timmar... Jag svängde förbi Hööks och de hade en enda fleeceoverall kvar - i storlek XXS. Tack och lov!

Något skeptiskt provade jag den på honom, och förväntade mig allt annat än att han skulle reagera med full acceptans. Han blev glad och busig och ville gärna följa med ut. Gissa om jag var förvånad!? Och så glad över att ha hittat något som fungerar...

Han är dessutom supersöt i sin overall, den lilla busen.

Jag älskar att prova nya grejer och att nörda in mig i allt det götta som en ny hobby innebär.

I går köpte jag vajer och kätting på Swedol och Granngården. Det gick på sammanlagt 200 kronor, och jag har ungefär 2,8 kilo kätting fördelat på 2 x 1050 gram och 1 x 650 gram. Jag borde nog komplettera med en liten länk till, på typ 300 gram att ha för att inte stegen ska bli så stora...

I dag ska jag pyssla ihop en distans och köpa några karbinhakar, och sen är vi liksom redo!

Är verkligen superduperpeppad på att komma igång med dragweight, selen borde landa i min postlåda i morgon.

Rätt ofta, känns det som. 

Det kan bero på att hans kloklipparfobi är hans allra, allra, allra sämsta egenskap. Herregud vad jag kan bli trött och frustrerad på honom på grund av det! Han är fem år gammal och har klippt eller slipat sina klor hundratals gånger. Av alla gånger har det hänt något läskigt/farligt/otäckt/smärtsamt totalt NOLL gånger - eftersom jag alltid har varit oerhört noggrann. Trots det måste vi genom olika stadier som "drama", "trauma" och "tortyr" varenda jäkla gång. 

Hans kloslip har gått i graven under hösten, och jag har verkligen försökt att få honom att förstå att kloklipparen inte är ett mordvapen, helt utan framgång. Han tror att han ska dö. Han är så övertygad om att hans sista stund är kommen att det jag känner som att jag begår ett övergrepp på honom. Det går bara inte. 

I dag hittade jag äntligen en ny kloslip i en av butikerna i stan, efter en ganska stor sökinsats. Och halleluja, den är så bra! Mycket bättre än den gamla. Det går jättesnabbt att slipa. Och den har lampa! Och Billy gick faktiskt att kommunicera med under tiden, bara en sån sak. 

Nu har nerslipningen av hans (skamligt) långa klor börjat, vi tar det i etapper för att undvika ångest och flooding... Får se hur det går med eventuella skavsår också, det vore ju typiskt om han fick det nu. 

Jag är verkligen peppad på att låta honom dra, mest för att jag vet hur mycket han behöver jobba med kroppen och bli trött i musklerna för att må riktigt bra. (Till skillnad från Ivan som helst inte alls jobbar med kroppen, utan däremot behöver stretcha hjärnan regelbundet...) Jag tror verkligen att det kan vara den allra bästa lösningen just nu och det kommande halvåret, innan vi förhoppningsvis är tillbaka i någorlunda agilityform igen.

 

Och vem säger att det är en tillfällig grej, förresten?

Det kanske visar sig att Billy är ett geni och att DW/WP är en perfekt sport för honom?

Vi får hoppas det i alla fall :)

 

Eftersom han är såpass stark redan nu kommer han att börja dra 20-25 % av sin egen vikt ganska snart. Då behöver han en riktig wp-sele för att inte belasta fel. Jag ägnade helgen åt att googla mig skelögd bland olika sidor och personer som syr upp måttbeställda wp-selar.

 

Till slut hittade jag en tjej i Finland på instagram, av en ren slump. Hon gör superfina selar! Och hon har en dvärgpinscher! Och ungefär där hade jag bestämt mig. Sök på Jum-Jum's på facebook så hittar ni dit. 

 

Jag mätte Billy (typ hundra gånger) och bokade en beställning. 

Här är Billys mått:

 

 

Nya koppel till pinnarna! 

Jag är ju en reflexnörd, och hundarnas läderkoppel är nog ungefär 40 cm längre nu än när vi köpte dem, så de kan få vila lite ett tag. 

De nya är från Hööks och kostar bara 99 kronor styck, men just nu är det dessutom 15 % rabatt på hela hundsortimentet och jag känner mig ganska duktig som inte kom ut därifrån med mer grejer, hehe. Jag hade egentligen tänkt mig gula koppel, men de var slut så blå duger fint. De hade jättefina täcken nu också, och de där fantastiska rundsydda halsbanden i kalvskinn... 

När vi var på rasspecialen visade Maj och Gezina sina färdigheter i uppletande. Jag blev genast imponerad och insåg att det där vore minsann något för Ivan. Ivan är ingen vidare spårhund, men han är fenomenal på att hitta saker. Mest saker som går att äta eller som luktar riktigt vidrigt. Men ändå. 

 

Det borde vara perfekt hjärngympa för honom att lära sig leta upp och apportera nycklar. Och perfekt nytta för mig som tappar nycklar emellanåt. Win win!

 

Men, tydligen är det ytterst få hundar i Ivans storlek som vill ha en dummy – för det finns knappt att få tag på. Jag har letat som en dåre. Och så får jag inse att jag är förpassad till nyckelringar. Det finns tydligen inte så himla många butiker som säljer minidummies, har jag också märkt. Dessutom blir jag lite snål när de kostar typ 40 kronor styck (vilket är helt lugnt) men att frakten ligger på 50 spänn (vilket känns svindyrt för något som väger typ 50 gram). Vad fan.

 

Har i alla fall bett mina vänner i Stockholm att jaga rätt på den här varianten. 

Nyckelring med liiiiten ficka för godis. 

Perfekt för Ivan, tänker jag. 

 

Dvärgpinschrar är knappast den hårigaste hundrasen, men pälsen är ganska lik den som hästar har - om vi bortser från det där med vinterpäls. Just nu har Billy något av en fällperiod, han byter alltid lite päls vid den här tiden på året. Jag har precis varit ute och borstat av honom lite, men en Magic Brush. Han har en egen. Det är hästvärldens bästa borste och är expert på att ta bort lösa hårstrån. Sjukt effektiv och väldigt skön, Billy gillar massagen.

Då kom jag att tänka på att jag har fler grejer från hästvärlden. En fårskinnsvante för sista putsen och bästa glansen och en ryktväska som rymmer allt hundarna behöver när vi är på utflykt, träning eller tävling. Jag har sett att fler och fler hundmänniskor inser ryktväskans förträfflighet, och rekommenderar dem mycket varmt.

Och det här med självhäftande vetflexlindor. Så himla bra grej! Jag har dem i bilen, garderoben och ryktväskan. De går att använda till nästan allt. 

De är så smarta! 

Billy älskar sin, den sitter perfekt på honom. Har har storlek SX, vilket är en storlek större än alla andra dvärgpinnar jag har kollat med hittills. Inga konstigheter egentligen,  eftersom Billy himself är en storlek större än de allra flesta dvärgpinnar... 

Ivan har storlek Mini II, som är normal dp-storlek. Ivan är ju inte riktigt normal, så den är i längsta laget, men jag har bestämt mig för att han får ha kvar den ändå. 

Kolla vad snygg!

Hittills har jag bara upplevt att de är skitbra. Billy gillar som sagt sin väldigt mycket och har haft den hela veckan, och Ivan håller på att vänja sig.

Jag gillar i princip allt med selen; formen och ergonomin, materialet, reflexerna, att spännet sitter långt bak, att den ligger still på hunden och känns jäkligt rejäl och stabil. 

Det är svårt att åka till Halland och inte råka svänga förbi Ullared... Vi var där en sväng i går, både jag och Husse. Hundarnas godisreserv blev välfylld, men annars var det inte så mycket roligt. Jag chansade på två leksaker, och som tur var föll de Ivan i smaken. Han kampar gärna med Billy, men jag har haft lite svårt att få igång bra belöningskamp med honom. Förhoppningsvis kan de här hjälpa till att förbättra det:

Och så köpte jag en ny jacka. 100 spänn! Vill typ flytta in i den och aldrig komma ut igen. När vi kom hem till Karlstad var det nämligen en decimeter snö och 10 minusgrader, lite skillnad mot 5 grader varm och barmark i Halland...

 

(Japp, det är de nya fantastiska byxorna jag köpte på My Dog. Kan tänka mig att bosätta mig även i dem...)

Älskar att ha vänner som synkar tempo. I morse åkte vi från Karlstad strax efter halv åtta och var inne på Svenska mässan i Göteborg ganska precis tre timmar senare. Vi delade på oss direkt vi kom in och letade upp varsin utställningsring att hänga vid. (Jag hade så klart parkerat mig hos dvärgpinnarna i ring 27.) 

 

Efter att ha ringminglat färdigt på varsitt håll slog vi oss samman för lunch och sedan ett varv på mässan. Ganska snart hade jag hittat det jag letade efter, fått min beskärda del gratispåsar, snubblat över en amstaff och kände mig därmed ganska klar - precis samtidigt som Dix också kände att det var dags att åka hem. Vi packade in oss i bilen och jag var hemma igen innan klockan 18, nöjd och belåten med dagen. Snacka om att krama ut det mesta ur 10 timmar av dygnet..!

 

Bästa från mässan är byxorna från Nordwand, till fyndpris i form av 459 riksdaler. Kommer att älska dem tills döden skiljer oss åt:

 

 

Och här är påsarna:

Vi höll på att skratta ihjäl oss när vi såg godiset från Doggy. Det är smaksatt med helt galna grejer för att vara hundgodis. Vad sägs om rosmarin & pepparmint? Skogsbär & yoghurt? De luktar till och med skogsbär, jag är näääästan sugen på att prova. Till min förvåning föll de både Billy och Ivan i smaken, även om det antagligen är nyttigare att ge dem vanliga kakor...

 

En av väldigt många saker som är väldigt bra med en hund i Ivans storlek:
Katthalsband fungerar alldeles ypperligt när man tränar och tävlar rallylydnad. 

 

 

Förra veckan, när jag skulle till Rusta för att köpa julgranskulor, hittade jag en ny bur till mina djur. Rätt storlek, rätt funktioner och rätt modell för 350 pengar = enkelt beslut. Den är mindre än andra buren, har taklucka och sån där fantastisk stålrörskonstruktion som gör att den är väldigt stabil och enkel att både sätta upp och fälla ihop. Jag hade sneglat på buren från Hööks ett tag, men tror att den här blir bättre för oss. Vi behöver inte den extra öppningen och jag gillar att den har en ficka på sidan - och så sparade jag 100 spänn på den här. *snål hundägare* (Så, nu har jag väl ändå motiverat detta köp tillräckligt?)

Den där larviga dynan som följer med kände jag dock att vi klarade oss ganska bra utan. Billy studsar in i buren med sådan fart att den korvar ihop sig och inte gör någon nytta i alla fall. Och som av en händelse var vi och kollade på golv i går. Där hittade jag stuvbitar av olika heltäckningsmattor, och jag slog till på en svart och lurvig för hela 30 spänn som enligt mitt ögonmått verkade ha rätt storlek. Och alltså: KOLLA! Om det hade varit en tävling i ögonmått hade jag vunnit:

 

I går kom det paket till mig!

Från mig!

Tackar!

Eller ja, till hundarna var det väl kanske. Men ändå. Jag var den som blev gladast.

 

Jag har nämligen nördat till det rejält och köpt en kalender till hundarna från personligalmanacka.se = mycket, mycket skoj! Jag har bestämt hur den ska se ut utanpå och inuti, och dessutom lagt in påminnelser vid olika datum. Ser just nu väldigt mycket fram emot 2014, om en säger så. 

 

När jag är ute med Billy och Ivan på mörka promenader vill jag helst att de ska se ut som två amerikanska julgranar, alternativt två små rymdskepp. Ju synligare de är desto bättre. Det får gärna vara både reflexer och lampor - här kommer mina bästa budgettips:

 

 

1. Jula / 2. Hööks / 3. Hööks / 4. Hööks / 5. XXL

 

 

 

Reflexbanden från Jula har både kardborre och resår och är en klar favorit hemma hos oss:

 

I vinter blir det (tack och lov!) en hel del inomhusträning. 
Jag tänker inte springa barfota, utan har investerat i de här (rätt billiga) skorna från Nike:

"Denna mångsidiga sko från Nike passar fint för olika typer av träning, till exempel löpning, gruppträning eller gymträning. Ovandelen är i luftig mesh och mellansulan är stötdämpande vilket ger skön komfort. Yttersulan är följsam samtidigt som du får ett bra grepp vid snabba vändningar."

Hoppas att de är snabba!

Nu har Billy använt selen från Mitizo Dezign i en vecka. Det är en sele som man kan knäppa fast kopplet både på ryggen och framme på bröstet, som en WGV-sele. 

 

Billy har storlek small på sin, men jag tror att han egentligen hade kunnat ha storlek medium eftersom jag har fått spänna ut den mycket runt bröstkorgen. Den är för övrigt reglerbar överallt och jag tycker att den sitter jäkligt bra. Billy gillar den, han kliver enkelt i och ur den och den sitter där den ska under tiden vi är på promenad. 

 

I dag har vi varit hos Sara och köpt en sele från Metizo Design.

 

 

"Metizo Selen är framtagen med en ergonomisk utformning så att den inte skall belasta hundens känsliga nack- & ryggkotor. Hunden har helt fria luft- och andningsvägar då selen inte trycker över hundens hals. Hunden har full rörelsefrihet i denna sele. De mjuka remmarna är justerbara. Metizo Selen är till största delen fodrad. Spännet sitter vid sidan av hunden för att inte ge skav eller på annat sätt irritera hunden.

Det finns 2 st koppelfästen, det ena sitter uppe på ryggen, det andra fram på bröstbenet. Om man använder det främre koppelfästet så får inte hunden samma kraft att dra framåt, vilket kan leda till att hunden drar mindre i kopplet. Det är enkelt att byta koppelinfästning under promenaden."

 

Den lovar ju rätt mycket. Och verkar rätt smart.
Hittills har vi testat den på promenad i cirka 7 minuter.
Och första intrycket är att den verkar mycket lovande.

Jag ska testa för fulla muggar i en vecka och återkommer med recension nästa fredag.

Det finns inga bilar på de upplysta cykelvägarna där vi bor, så reflexer är inte så nödvändigt just nu. Ivan har däremot fått ett koolt halsband, som både cyklister och fotgängare kan se på långt håll...

 

 

 

Finns att köpa på Tradera för billig peng.

Jag beställde nyss en actionkamera.

Huvudsyfte: Filma hundaktiviteter, från hundens perspektiv.

 

Vilspår och agilty och spring i skogen och vardagspromenader når genast nya roliga höjder.

Den kommer senast på fredag.