Brun och sur hund

Jag slipade Billys klor förut. Han är en av de där hundarna som verkligen kräver en samtyckeslag när det gäller kloklippning. (Eller slipning då, som i hans fall)

Efter snart fem är på jorden har han fortfarande inte dött av att behöva göra det, men lik förbannat tror han att hans sista stund är kommen varje gång jag tar fram kloslipen. Och då är kloslipen ändå många gånger trevligare än kloklipparen, om man frågar Billy.

Nåväl. Det blev slipat och han blev sur. Det är lätt att bli sur när man anser att man har fått sina rättigheter kränkta. Som straff fick jag en lång blängblick och en hund som ytterst demonstrativt gick och la sig i sängen i gästrummet i stället för att hänga med resten av flocken i soffan. 

Min lilla suris.
I morgon ska vi slipa lite till. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0