Pivi står och skäller, mest bara för att han älskar sin egen röst och för att berätta att han vill ha frolic från skåpet. Jag ignorerar honom för fulla muggar. 

Sen blir det tyst och han dyker upp i dörröppningen.

"Bra! Kom Ivan! Kom hit!"

Och vad blir responsen?

Jo, Ivan tvärvänder och galopperar i motsatt riktning med ljusets hastighet.

Kul hund, det där...

Billy har varit på klubben och passivitetstränat en stund, det var så oerhört längesen jag fokuserade på hans miljö- och passivitetsträning att det är nästan inte klokt. Inte konstigt att den har varit lite bristande det senaste året, all träning är liksom färskvara. Skärpning, matte!