Den som har kortast klor vinner. Inte.

Det finns en viss prestige i kloklippning. Att klippa klorna ofta och bekymmersfritt är väldigt åtråvärt och en hund med korta klor är ett tecken på en skötsam ägare. 

 

Snark. Billy tycker att det är fruktansvärt att klippa klorna, så vi slipar hans. Att slipa klorna är lite mindre fruktansvärt, men det är fortfarande bland toppkanditaterna bland saker som Billy nästan hellre dör än gör. 

 

Dessutom går det inte att slipa ner alla klor särskilt mycket, för då får han skavsår. Och då vill jag slå mig själv i huvudet med en stekpanna, för det är inte värt det. Tack och lov händer det sällan, men typiskt nog hände det i förrgår... Det är så mycket bättre att ha längre klor än att ha skavsår, tro mig.

 

Billy tycker dessutom att hans tassar är en ytterst privat angelägenhet, och som tur är har han fått så mycket tassterapi hittills i livet att det är fritt fram för mig att pilla och peta och undersöka dem (under förutsättning att jag inte har en kloklippare i handen). När Billy får skavsår behöver han nämligen plåster. Skavsåren läker liksom inte förrän klorna har blivit längre, så plåster är bästa alternativet. 

 

Han har plåster främst under promenaderna, på kvällen smörjer jag med den klassiska hundsalvan från fyra ess. Det är lite tjära i den, så då låter Billy bli att slicka på det. Plus att den är fet och ger bra glid.

 

 

Så här ser ett skavsår ut. Den korta klon skaver på tån bredvid.
Det är alltid samma klo och samma tå, men kan dyka upp på alla tassar om klorna blir för korta. 

 

 

Och så här ser ett plåster ut. Det är ett varv med papperstejp och sen har jag lindat flera varv med vetflexlinda. Som ni vet vid det här laget så älskar jag vetflexlindor... 

 

Det här är alltså det jag använder. Så himla bra att Globus har smala vetflexlindor nu för tiden! Jag klipper av en bit och delar den sedan på mitten, så att det blir två remsor på typ en centimeter vardera. Sen är det bara att linda och se till att sträcka lagom mycket för att den ska sitta kvar och se till att änden fäster ordentligt.

 

 

Då får han så här tjusiga plåster. Han besväras inte det minsta av dem och de sitter på under i alla fall en promenad. I dag var det blött ute, så jag tror att han har lyckats ta av dem till nästa runda, men ofta sitter de väldigt bra. 

 

 

Vilken smart grej med plåster!

Åh vad jag är glad att jag hittat till din blogg. Även om vi har väldigt olika hundar så har jag fått massor av bra tips på hur jag ska lösa olika problem här hemma. Perfekt ju :D

Håller med att går lite prestige i alla sådana diskussioner. Alla klor är ju olika och hundtassar likaså.

haha du skriver för himla skönt du! Riktigt roligt och läsa din blogg om dina fina killar:)