Jag har preppat med räkost och är mycket förväntansfull och räknar i med minst en hallelujakör. 

 

Vi ska alltså träna hundmöten. 

Mina hundar har inga stora problem med hundmöten, de gör inga utfall eller blir hysteriska. 

De gånger vi får problem är främst vid två tillfälllen:

1) När Ivan blir rädd (och Billy per automatik kompenserar det med att bli "tuff" och försvarande)

2) När den mötande hunden är stökig och högljudd (mina hundar speglar det direkt)

 

Däremot är mina hundar experter på att reta upp andra hundar med sin blotta uppenbarelse, och det är bland annat det som vi ska träna på i kväll. Trots att de har sitt uppenbart provocerande utseende emot sig, så ska vi bidra till bättre och lugnare hundmöten (för alla inblandade) genom lugnande signaler och kommunikation. Det är också mycket för att stärka Ivan, han behöver fortfarande stöd och särskilda åtgärder för att hantera hundar som han inte känner. Där andra ser en skällig liten hund, ser jag hur han egentligen agerar i stress och skräck och bara vill ta sig därifrån. 

 

Hur som helst ska det bli väldigt spännande.

Jag återkommer med rapport!

 

 

Jag är så himla stolt över Ivan!
Han är tydligen helt fenomenal när det gäller lugnande signaler. Han nosar, vänder sidan mot mötande hunden, saktar ner, går ut i bågar, slickar sig om munnen, vänder bort blicken och jobbar för fulla muggar. 

De första två-tre mötena var han lite stressad, men höll sig lugn tills hunden hade passerat - efter det var han tvungen att lätta på stressen och avreagerade genom att sprätta, skälla och resa ragg. Sedan blev han bara bättre och bättre för varje gång, jag kände verkligen att han kände sig trygg - så obeskrivligt skönt.

 

Billy är lite lurigare, han kommunicerar rätt i perioder (observera att en period kan vara ungefär 5 sekunder) men är mycket mer intresserad av den mötande hunden än vad Ivan är. Här krävs det mer jobb för mig där jag behöver bli bättre på att läsa av honom och "nödbromsa" honom när han tar sikte på och kontakt med den mötande hunden. Timing, timing, timing.

 

Båda hundarna var överraskande lugna under hela tiden vi tränade, jag hade förväntat mig mer action från båda två - men skillnaden mellan vår vanliga vardag och att testa kommunikationsmetoden var väldigt slående. Vi provade hundmöten med båda pinnarna samtidigt, och båda gjorde som de hade gjort under tiden de tränat en och en. Ivan skickade lugnande signaler för fulla muggar, medan Billy var lite mer av och på. 

 

Läxan blir att hålla fokus på Billy, men att nödbromsa båda när han behöver nödbromsas och att inte låta dem nosa efter hunden när den har passerat. Det ska bli jätteroligt att komma i gång med det här.

 

Sara har filmat och jag kommer att lägga upp filmen när den är klar.