Återbesök hos veterinären
Ivan fick panik när vi kom in i väntrummet. Han pep och kröp ihop och blev jätterädd, och det la sig inte. När vi väl fick komma in till veterinären var han i det närmaste hysterisk. Han skrek när jag satte honom bordet och var så himla rädd att jag mådde riktigt dåligt och kände hopplösheten skölja över mig. Veterinären vad väldigt förstående och sympatisk, men en munkorg var nödvändig för att han över huvud taget skulle få komma i närheten av Ivan, som morrade och högg och tydligt visade att han inte alls mådde bra.
Lungorna lät bra, såret är fint och vi ska fortsätta medicinera veckan ut, sen är han fit for fight igen.
Rent fysiskt, åtminstone.
Jag kommer att få åka till veterinären med honom varje dag i någon vecka framöver. Gå in, sitta still, ta en godis, klappa lite, gå ut. Bara för att försöka vända den här trenden innan det går överstyr...
Lungorna lät bra, såret är fint och vi ska fortsätta medicinera veckan ut, sen är han fit for fight igen.
Rent fysiskt, åtminstone.
Jag kommer att få åka till veterinären med honom varje dag i någon vecka framöver. Gå in, sitta still, ta en godis, klappa lite, gå ut. Bara för att försöka vända den här trenden innan det går överstyr...
Mitt lilla, lilla russin ♥
Kommentarer
Trackback
